Blek ostronmussling (Pleurotus pulmonarius) vecka 7

 






Hade ingen aning om vad det var för svamp den andra september när jag var i den artrika skogsdungen vid älven. Men det visade sig vara yngre fruktkroppar av mussling, sådan man kan odla hemma. Både ostronmussling (Pleurotus ostreatus) och blek ostronmussling kan man odla i bland annat trästockar. Man kan då borra hål i stocken och plugga in svampmycel. Ostronmussling går att köpa på Ica, men vid namnet ostronskivling. Blev nästan lite sugen på att odla, men det får bli när jag har mer tid. 

Blek ostronmussling ska lukta anis och ha en mild smak. Den är som namnet antyder blek/gråvit. Blek ostronmussling liknar ostronmussling, men den senare är oftast mörkare grå. Blek ostronmussling växer på döda lövträd och då främst björk (Betula), asp (Populus tremula) och bok (Fagus) i södra Sverige. Svampen är vitrötare, det vill säga att den bland annat bryter ner det bruna ligninet i träet. 

Veckans fundering: 

Vad lever vi i för värld? Varför köper vi mat från andra sidan jordklotet, när vi kan ta från naturen och odla hemma. Man kan ju till exempel ta lite mycel från träet där blek ostronmussling växer och och låta  mycelet växa på substrat av trä hemma. Är vi för lata, ointresserade eller har for ont om tid och därför låter marknadens vinstintresse styra oss och naturen? 

Pleurotus pulmonarius - Fungi of Temperate Europe 

Svampsorter och tillagning - Ica

Snabbväxande mycel - Svamphuset

Pleurotus pulmonarius - Engelska Wikipedia





Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea) vecka 60

Bild
  I Konts naturreservat såg jag också dom här röda svamparna. Den lever på gräsmark och visats sig vara endofyt i svartkämpar (grobladsväxt). En endofyt lever i en växt utan att skada den. Annars verkar det som kunskapen om blodvaxskivlingens funktion är höljt i dunkel. I det här fallet verkar det inte växa några svartkämpar. Den kanske är endofyt på det gräs som växer på berget?   Svampen går att äta, men har inte något matvärde. Veckans fundering:   Många klimatrekord nu. Men denna var uppseendeväckande. Den uppmätta septembertemperaturen för 2023 var 1,75 grader högre än i september på förindustriell tid (1850-1900). Det är högre än den temperatur vi enligt parisavtalet helst ska hålla oss under, det vill säga 1,5 grader. Visserligen påverkar El Niño (återkommer med några års mellanrum), men temperaturavvikelserna höjs i takt med att våra utsläpp av växthusgaser ackumuleras i atmosfären. Kanske 1,5 graders målet är kört?  Källor: Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Tem
Läs mer