Vårtig sköldlav (Melanohalea exasperata) vecka 20

 Vi har ju flyttat till J.A. Linders väg och framför framsidan är det en öppen plats med kullersten som underlag (nu under snö såklart). Runt det här ”torget” är det planterade rönnar. Nu är min bror med barn här och kusinerna lekar en massa, bland annat kastade vi snöbollar på varandra uppe på ett snöberg som har plogats upp. Jag stannade till vid rönnarna (Sorbus aucuparia) och såg att det finns ganska många olika arter av lav på dem: skrynkellav (Parmelia sulcata), blåslav (Hypogymnia physodes), pukstocklav (Hypogymnia tubulosa) och snömärkeslav (Melanohalea olivaceus). Det var kul att se att det fanns så mycket av pukstocklav på trädet utanför vår ingång, det mesta jag sett på ett träd. 

Jag var mycket ute vid trädet igår kväll med lupp. Undrar vad grannarna tänkte, faller ju inte inom normen. Men vad gör man inte för att finna arter. Kollade då också närmare på snömärkeslaven och såg en massa vårtor. Ska det vara så här tänkte jag och kollade i lavboken. Såg då att det finns en art som heter vårtig sköldlav och att den ska vara vanlig. 

Vårtig sköldlav har vårtor på bålen och på fruktkropparnas (apotheciernas) kanter. Man vet inte riktigt vad dessa har för funktion. Vid närmare undersökning på rönnen, så fanns båda dessa arter på både stam och grenar, men vanligast var snömärkeslaven.

Veckans fundering: 

Jag undrar hur många lavar det finns på de här rönnarna. Jag såg nämligen en eller flera andra potentiella arter på träden. Kul att upptäcka nya arter rätt utanför hemmet och dessutom på vintern.

Lavar en fältguide (Roland Moberg och Svante Hultengren)