Porslinshyacint (Puschkina scilloides) vecka 64




Nu har det kommit snö (och regn) efter över en vecka kring noll grader. Det finns helt enkelt inte så mycket organismer att skåda vid den här årstiden. Därför tar jag nu under vintern i huvudsak arter från maj och framåt.

18:e maj gick jag och dottern förbi gläntan i skogen (Kläppen). Där fann vi den här vackra porslinshyacinten. Den är liksom hyacint en sparrisväxt. Däremot är porslinshyacint ensam i sitt släkte. Arten kommer ursprungligen från höglänta ängsmarker i Kaukasus, Turkiet, norra Irak och Libanon. Arten är döpt efter en Rysk greve vid namn Mussin-Pusckin. Arten klassificeras till att ha en stor eller potentiell stor ekologisk effekt i Sverige, men verkar än så länge inte vara på EU:s förteckning av invasiva växter. 

Folk verkar tro att gläntan i skogen är en avstjälpningsplats för trädgårdsavfall. Det var ju här jag i flera timmar under några dagar i augusti tog bort den invasiva arten jättebalsamin. Men i somras sattes det upp skyltar mot sådant otyg. 

Veckans fundering:
Diskuterade med en kollega om människans framtid. Hur länge till kommer vi leva som art? Vi har ju bara levt i 200 00 till 300 000 år, vilket är väldigt kort tid i jämförelse med andra hominider. Just nu har vi ju en exponentiell befolkningstillväxt och vi påverkar miljön runt om oss så pass mycket att vi både har en ekologisk kris och en klimatkris. Att sätta in åtgärder nu bäddar för en hållbar framtid. Men det ser snarare ut som att vi lever för stunden. Så kommer världspopulationen av människor nå en platå, eller kommer det bli en krasch? 

Källor:
Sveriges lantbruksuniversitet. Veckans växt v. 12 2011. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/pom/porslinshyacint.pdf

Artdatabanken. Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige - ArtDatabankens risklista. https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/6-publikationer/29.-artdatabankens-risklista/rapport_klassifisering_av_frammande_arter2.pdf

Naturvårdsverket. Invasiva främmande arter på EU:s förteckning - Växter. https://www.naturvardsverket.se/4a476c/globalassets/amnen/invasiva-frammande-arter/pdf/forteckning-av-invasiva-vaxter/eu-listade-invasiva-frammande-arter-vaxter.pdf



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Blodvaxskivling (Hygrocybe coccinea) vecka 60

Bild
  I Konts naturreservat såg jag också dom här röda svamparna. Den lever på gräsmark och visats sig vara endofyt i svartkämpar (grobladsväxt). En endofyt lever i en växt utan att skada den. Annars verkar det som kunskapen om blodvaxskivlingens funktion är höljt i dunkel. I det här fallet verkar det inte växa några svartkämpar. Den kanske är endofyt på det gräs som växer på berget?   Svampen går att äta, men har inte något matvärde. Veckans fundering:   Många klimatrekord nu. Men denna var uppseendeväckande. Den uppmätta septembertemperaturen för 2023 var 1,75 grader högre än i september på förindustriell tid (1850-1900). Det är högre än den temperatur vi enligt parisavtalet helst ska hålla oss under, det vill säga 1,5 grader. Visserligen påverkar El Niño (återkommer med några års mellanrum), men temperaturavvikelserna höjs i takt med att våra utsläpp av växthusgaser ackumuleras i atmosfären. Kanske 1,5 graders målet är kört?  Källor: Lässöe, T. & Petersen, J. H. (2019). Fungi of Tem
Läs mer