Krustistel (Carduus crispus) vecka 105







 Andra augusti efter det att vi kommit hem efter vår resa till södra Sverige, klippte jag gräsmattan. Såg då den här vackra tisteln med sina purpurröda blommor (bild 1) och kände att denna vill jag inte klippa ner. Detta är en krustistel som hör till släktet piggtistlar och utmärker sig genom att ha vingade stjälkar (bild 2). 

Piggtistlar är tvååriga (bienner). Första året bildar de en bladrosett och lagrar näring i en pålrot. Dessa näringsreserver använder sig sedan tisteln påföljande år för att bilda stjälkar och blommor. 

Näringsreserverna har visst i dags dato gjort att tisteln har ännu fler blommor (bild 3). Dessutom bjuder krustistlar på rikligt med nektar, bland annat till gagn för jordhumlan i samma bild. Men själva växten är också till nytta för många andra arter, bland annat fjärilslarver som gillar att smaska utav den. Den vackra tistelfjärilen är en sådan art. 

Veckans fundering:
Den här individen måste ha bildat en bladrosett och undsluppit gräsklipparen förra året. Jag gillar verkligen de vackra blommorna och kommer låta den blomma klart. 

Tistlar har långa blomningstider och varför inte utnyttja det, för en själv att betrakta och för alla de nektarintresserande insekterna. Men sen kommer jag ta bort den, så att inte fröna sprider sig och krustistlar tar över gräsmattan. De gillar nämligen öppen och kväverik mark, där inte jorden bearbetas. 

Källor:

Mossberg, B. Stenberg, L.(2018). Nordens flora. Bonnier fakta. 

Rikare trädgård. Underskatta inte tistlarna. https://rikaretradgard.se/underskatta-inte-tistlarna/

Sveriges lantbruksuniversitet. Ogräsrådgivaren. Ogräsens livsformer. https://ograsradgivaren.slu.se/artiklar/index.cfm?pageAct=read&id=3

Vilken art. Arter med Carduus (piggtistlar) som värdväxt. https://www.vilkenart.se/Vardvaxt.aspx?Namn=Carduus



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för levana ( Arasch
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer