Morot (Daucus carota) vecka 103





”Oj vad många platta hundkex det finns i södra Sverige, speciellt vid järnvägen i Linköping”, tänkte jag under vår bilsemester 2021. Kom då fram till att det var vildmorot Daucus carota ssp. carota, alltså den ursprungliga varianten till den orangea moroten Daucus carota ssp. sativus som vi konsumerar. 

I år när vi var på bilsemester drog jag och barna upp några rötter, varefter jag sköljde och provade äta dom. Vi märkte då att dom hade en stark doft av morot, däremot var de riktigt sega och gick inte att äta. 

Det slog mig nu i efterhand att dessa rötter var inne på sitt andra år eftersom morot är en tvåårig växt. Det första året bildas bara en bladrosett och inga blommor. Roten är då inte lika hård och seg, men tydligen inte heller lika ätbar som den vi odlar. 

Så den orangea moroten är större, lättare att äta och har mer karoten än den vilda varianten. Den utvecklades i Nederländerna under 1600- till 1700-talet. Men hade då redan funnits i Europa i flera tusen år och var mörklila. Ursprungligen kultiverades den i Afghanistan. Idag finns flera olika färger på odlade morötter. 

Morot är liksom hundkex en flockblommig växt, där blommorna sitter tillsammans i flockar. I den sammansatta flocken sitter flera små enskilda flockar. Det som är lite speciellt är att en eller några blommor i mitten av hela flocken är mörkt purpurröda. I de enskilda flockarna är kronbladen längst ut förstorade (bild 2). 

En annan egenskap som är speciell för vildmoroten är att hela blomflocken är hopdragen före och efter blomning och liknar då ett fågelbo.

 Veckans fundering: 

Nästa gång vi åker till södra Sverige ska jag försöka hitta första årets bladrosetter av vildmorot och se om rötterna är mindre sega.

Källor:

Botaniska trädgården. Morot - Daucus carota sativus. Lunds universitet. [PDF]. https://www.botan.lu.se/sites/botan.lu.se/files/odla_morot.pdf

Håkan Lättman - Biologgen. Morot finns i färgerna: orange, vit, röd, gul, svart och violett. https://biologgen.wordpress.com/2019/08/09/morot-finns-i-fargerna-orange-vit-rod-gul-svart-och-violett/

Mossberg, B. Stenberg, L.(2018). Nordens flora. Bonnier fakta.

Wildfooduk. Wild carrot. https://www.wildfooduk.com/wild-plants/wild-carrot/


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för levana ( Arasch
Läs mer

Sidenglansvivel (Polydrusus formosus) vecka 76

Bild
  När jag rensade ogräs bland våra prästkragar, smultron- och jordgubbsplantor (10/7), fann jag den här smaragdgröna skalbaggen. Det är en vivel, vilket syns på det långa snytet med antennerna längst ut. Därför kallas den även för snytbagge. Sidenglansvivel särskiljer sig från alla de andra glansvivlarna, men även de snarlika lövvivlarna, genom de stora tillplattade ögonen som framtill pekar inåt. Framhuvudet är också formad som en kon. Den gröna färgen på täckvingarna kan flagna av så att den underliggande mörka färgen kommer fram.  Sidenglansvingar äter av löv och knoppar på träd och buskar. Äggen läggs på marken eller i springor och sprickor i barken och larven som kläcks äter av trädets/buskens rötter nere i marken. Larven övervintrar och förpuppas till våren. Den anlände i början av 1900-talet till USA, och kan i nordöstra delar av landet vålla problem bland prydnadsväxter, gatuträd och fruktgrödor.  När jag i lördags kväll kollade upp arten på artfakta, såg jag att det endast var
Läs mer

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i glasflask
Läs mer