Kvastmossa (Dicranum scoparium) vecka 121









Kvastmossa är en vanlig art och som kan växa lite varstans. Jag fann arten på en samma sten som förra veckans art (stor fransmossa) i vår lilla skog i Umedalen (18/11 och 5/12). Skotten består av ganska styva blad som brukar vara böjda, men inte lika regelbundet böjda och lika stora som hos större kvastmossa (6-7 mm istället för 10-14 mm). Kikar man närmare på bladkanterna så syns tänder i den övre delen. Mittnerven ska också ha fyra åsar på baksidan, vilket skiljer den från de andra arterna i släktet kvastmossor. 

Veckans fundering:
Kvastmossor ska alltså likna kvastar. Att bladen är böjda ska tydligen bidra med den liknelsen. Men nytillverkade kvastar har ju inte böjda borst eller kvistar (kvastar med till exempel björkris). När de använts och nötts blir däremot borsten/kvistarna böjda och det är alltså detta som kvastmossorna ska efterlikna? 

Källor:

Hallingbäck, T. (2016). Mossor - en fältguide. Naturcentrum AB bokförlag. 

SLU Artdatabanken (2024). Artfakta: kvastmossa(Dicranum scoparium). https://artfakta.se/taxa/2151 [2024-12-09]

SLU Artdatabanken (2024). Artfakta: kvastmossor(Dicranum). https://artfakta.se/taxa/1004607[2024-12-09]



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för l...
Läs mer

Monstera (Monstera deliciosa) vecka 84

Bild
  I helgen fyllde min lillebror Gabriel 40 år, så jag och Suss begav oss till Norrköping. Igår efter frukost på hotellet, uppmärksammade jag att en monstera växte in i en glasflaska. Växten, som är en kallaväxt, kommer främst från Mellanamerika där den växer upp på träd. Det är därför monstera har luftrötter till att kunna haka i grenar och kunna stabilisera sig i jorden. Någon hade alltså fört ner tre luftrötter i glasburken så att växten fortsatte växa och däri bildat många gröna skott.  Monstera deliciosa kallas även för Adams revben på grund av de revbensliknande bladen. Den har också namnet schweizerostplanta på grund av de perforerade bladen. Dessa håligheter kommer till nytta när växten breder ut sig upp mot solljuset, eftersom solljuset också kommer till gagn för bladen därunder. Den kan också bilda fruktkolvar (sällan som krukväxt) som liknar ananas i både smak och textur. Artnamnet deliciosa kommer sig av att de utsökta frukterna. Veckans fundering: Var det vatten i ...
Läs mer

Öronmanet (Aurelia aurita) vecka 102

Bild
  21:a juli stack vi till Stora Amundön för att bada. Ön ligger söder om Göteborg och vi råkade gå den sydliga delen som inte hade badstränder. Men där var det vacker natur och klippor ned mot havet. Vi fann också två maneter och en krabba, något vi inte sett uppe i Umeå. Så detta var ju en ny och häftig upplevelse för barnen.  De två maneterna var öronmanet och går lätt att artbestämma genom de fyra tydligt rosa gonaderna. Det är dessa öronliknande bildningar som arten fått sitt namn av. Gonaderna är manetens könsorgan, men det går inte att se skillnad på hanar och honor.  Kroppen liknar en klocka hos maneter och hos öronmanet är den ofärgad och genomskinlig. På undersidan sitter munnen omgiven av munarmar. På kanten av öronmanetens klocka sitter korta tentakler med nässelceller. Dessa syns inte på bilderna ovan, kanske har de nötts av? Nässelcellerna bedövar små kräftdjur och fiskyngel, som maneten har som föda. Till skillnad från brännmaneterna känns knappt öronmaneten...
Läs mer