Jonas artar sig

På nyårsafton såg jag ytterligare en mossa på bergknallen i Järna. Klippor, stora stenar och liknande är bra ställen för att finna arter. Takmossa som arten heter, finner man också på mark och träd, men såklart även på tak. Arten gynnas av damm och kväve. Kanske de här individerna främjats av åkern i närheten.  Det som utmärker takmossa, är den långa färglösa hårudden som fortsätter ut från den kraftiga bladnerven. Själva bladet är tunglik utan midja och arten skiljer sig från sandskruvmossa genom en tvär avslutande spets.  Veckans fundering: Nu är Trump president igen. Jag gillar det inte. Han verkar nämligen inte bry sig om miljö och tror att klimatförändringarna är en bluff. Hur kan han få så mycket stöd? Jag tror det har med pengar och publicitet att göra. Pengar är makt. Han har kunnat göra reklam för sig och synas genom sin valkampanj. Sen tror jag att det mest framgångsrika receptet varit den publicitet som kretsat kring honom. Genom att säga saker som sticker ut, har m...

Dagen innan nyårsafton var jag så inriktade på mossorna på bergknallen i Järna, att jag till en början inte märkte de stora hängande knippena med remsor på en omkullfallen sälg. Dessa remsor var en lav som jag inte hade uppmärksammat tidigare! Brosklav som laven heter, växer hängande ner från barken på lövträd i södra Sverige. Här vid bergknallen växer det en bunt stora sälgar. Några har sågats ner och så hade alltså det ramlat ner en och gjort platsen än mer öppen. Brosklav gillar nämligen luckra miljöer med mycket ljusinsläpp.  Brosklav är platt i strukturen, har längsgående åsar och skålliknande fruktkroppar (apothecier) på kanterna (utom på längst ut på loberna).  Veckans fundering: Jag förstår inte varför vi inte hushåller på jordens resurser och bibehåller livskraftiga ekosystem? Måste vara en självklarhet för vår och alla andra arters skull. Är det för att vår kultur och ekonomiska system är så förbannad svår att ändra på? Vi lever som att planeten inte har några gränse...

Den 30 december i Järna på bergsknallen bakom boden, såg jag ytterligare en praktmossa. Det är den tredje praktmossan jag har artat, vi har nio inom släktet i Sverige. Låt mig presentera den praktfulla lundpraktmossan! Lundpraktmossa trivs bäst på block och bergsknallar som här, men växer även på trädbaser. Den är näringsgynnad och konkurensstark. Näringen intas från löv och vattendroppar (krondropp) som faller från träd ner på substratet (bergsknallen i det här fallet). Här under lövträden på bergsknallen vid boden i Järna kan alltså lundpraktmossan frodas i en gynsam och fuktig miljö.  Bladen är en aning rombiska och inte lika runda som hos skogspraktmossa och så är de tandade från spetsen ner till endast hälften av bladet.  Till skillnad från skogspraktmossa, har lundpraktmossa många sporkapslar (bild 1). Dessa bildas på sporofyter som växer från befruktade honorgan. Arten är samkönad och har således både hon- och hanorgan (arkegon och anteridier) på samma skott.  De s...

Att arta är verkligen en upptäcktsresa och förundran över vad som finns runt omkring oss, ja till och med runt husknuten. I det här fallet var det runt bodsknuten i Järna. Här bakom boden hade vi höns när jag var liten och det var ju lite kul att grannens höns förra tisdagen var och pickade just på den platsen (se videon).  Som vanligt nuförtiden öppnar sig en ny värld på en plats jag varit på många gånger. Hade ingen aning om att det bakom boden växte en matta av skogspraktmossa. Det är en mossa med stora blad. Den är störningsgynnad och växer sporadiskt på till exempel åkrar. Men här bakom boden har den kunnat levt ostört och fått breda ut sig i lagom fuktad miljö i skyddet av de lövträd som växer där.  Skogspraktmossa har brett ovala blad med tydliga tänder runt hela bladkanten. Ett annat skiljetecken från andra praktmossor är att bladen är långt och smalt nedlöpande mot stammen. De vanligaste skotten är fertila och är krypande (bild 1), medan de fertila skotten är upprätta...