Lundpraktmossa (Plagiomnium cuspidatum) vecka 126
Den 30 december i Järna på bergsknallen bakom boden, såg jag ytterligare en praktmossa. Det är den tredje praktmossan jag har artat, vi har nio inom släktet i Sverige. Låt mig presentera den praktfulla lundpraktmossan!
Lundpraktmossa trivs bäst på block och bergsknallar som här, men växer även på trädbaser. Den är näringsgynnad och konkurensstark. Näringen intas från löv och vattendroppar (krondropp) som faller från träd ner på substratet (bergsknallen i det här fallet). Här under lövträden på bergsknallen vid boden i Järna kan alltså lundpraktmossan frodas i en gynsam och fuktig miljö.
Bladen är en aning rombiska och inte lika runda som hos skogspraktmossa och så är de tandade från spetsen ner till endast hälften av bladet.
Till skillnad från skogspraktmossa, har lundpraktmossa många sporkapslar (bild 1). Dessa bildas på sporofyter som växer från befruktade honorgan. Arten är samkönad och har således både hon- och hanorgan (arkegon och anteridier) på samma skott.
De skott som är vegetativa och inte fertila växer bågböjt eller krypande (bild 2).
Veckans fundering:
Varför har skogs- och lundpraktmossa olika sätt att föröka sig? Skogspraktmossa är skildkönad och satsar på många hanplantor, medan lundpraktmosa är samkönad med många sporkapslar. Hur förhindrar lundpraktmossa självbefruktning då hon- och hanorgan sitter på samma planta? Eller sker det självbefruktning?
Källor:
Hallingbäck, T. (2016). Mossor - en fältguide. Naturcentrum AB bokförlag.
SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: lundpraktmossa (Plagiomnium cuspidatum). Men https://artfakta.se/taxa/2377 [2025-01-12]
Kommentarer
Skicka en kommentar