Strandkrypa (Lysimachia maritima) vecka 133



 

Samma dag som jag såg vitkantat sprötfly, gick jag och dottern ner till havet. Längst ut var det stenigt och sandigt; en perfekt miljö för den lilla växten strandkrypa. Skotten är upprätta med köttiga blad och blommor i bladvecken. Det som är speciellt med strandkrypa, är att den saknar kronblad. De rosa bladen är faktiskt foderblad. Vanligtvis är foderblad gröna och omger blomman för skydd i knoppstadiet, för att sedan fungera som stöd vid blomning. 

När det gäller det krypande växtsättet så är det själva jordstammen som växer så. Från den växer det utlöpare som får knoppar. Lagom till sommaren har knopparna bildat upprätta skott som går att se i stort sett längs alla Sveriges kuster, däribland kammarviken söder om Umeå. 

Det är fjärde arten i lysingsläktet Lysimachia som jag bloggar om. De andra var skogsstjärna, penningblad och praktlysing. 2011 ändrades taxonomin för strandkrypa och flyttades då från släktet strandkrypor Glaux till lysingsläktet Lysimachia, samtidigt som Lysimachia flyttades från ardisiafamiljen Myrsinaceae till vivefamiljen Primulaceae. Hur lika växterna ser ut morfologiskt stämmer inte alltid med hur släktskapet ser ut i det evolutionära släktträdet. 

Veckans fundering:

Ekosystemen och arterna är ju fundamentala för våra liv, men vi har idag inte speciellt bra kontakt med dem. Lite av det togs upp i boken Rävbacken (en intressant bok om återskapande av en 2 hektar backe från tät skog till artrik ängsmark) som jag nyligen har läst. Emil V. Nilsson beskrev i möte med Torbjörn Ebenhard (forskningsledare på centrum för biologisk mångfald SLU), vad han sa. Nämligen, att vi i den ”utvecklade” delen av världen inte har lika stor insikt som andra länder där människor står i närmare förbindelse med naturen. Vi köper mat på ICA och ser inte de negativa effekter människan har på ekosystemen och hur viktiga arterna är för vår försörjning och välbefinnande. 

Källor:

Emil V. Nilsson. Rävbacken (2024). Natur & Kultur. 

NaturGate (2025). Strandkrypa - Lysimachia maritima. https://luontoportti.com/sv/t/1147/strandkrypa

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: lysingar(Lysimachia). https://artfakta.se/taxa/1005567[2025-03-03]

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: strandkrypa(Lysimachia maritima). https://artfakta.se/taxa/222844 [2025-03-03]


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för l...
Läs mer

Rödnarv (Spergularia rubra) vecka 98

Bild
Den här lilla växten syns nu mycket och trivs på blottad och mager mark. På sådana platser finns inte stora och konkurrenskraftiga växter som skuggar och tar plats. Rödnarv är en nejlikväxt (inte liljeväxt som jag sa i videon). Typiskt för den familjen är bland annat att bladen är helbräddade (inga flikar) och sitter motsatt varandra. Andra egenskaper är att fruktbladen (en del av pistillen) är hopväxta och syns som en upphöjd/rundad del av rödnarvets blomma.  Det finns två andra arter inom rödnarvssläktet, som är mycket lik rödnarv: saltnarv och havsnarv. Egenskaper som skiljer dem åt är att de andra två har köttiga blad och växer vid havet.  Veckans fundering: Det går att se i mitten av rödnarvets blomma tre stift. Rimligtvis borde det ske tre befruktningar till fröämnen i tre pistiller, innan blomman har blommat färdigt?   Det verkar inte heller finnas några märken och därför borde pollen kunna fästa in lite varstans runt stiften?  Källa:  Mossberg, B. Stenbe...
Läs mer

Öronmanet (Aurelia aurita) vecka 102

Bild
  21:a juli stack vi till Stora Amundön för att bada. Ön ligger söder om Göteborg och vi råkade gå den sydliga delen som inte hade badstränder. Men där var det vacker natur och klippor ned mot havet. Vi fann också två maneter och en krabba, något vi inte sett uppe i Umeå. Så detta var ju en ny och häftig upplevelse för barnen.  De två maneterna var öronmanet och går lätt att artbestämma genom de fyra tydligt rosa gonaderna. Det är dessa öronliknande bildningar som arten fått sitt namn av. Gonaderna är manetens könsorgan, men det går inte att se skillnad på hanar och honor.  Kroppen liknar en klocka hos maneter och hos öronmanet är den ofärgad och genomskinlig. På undersidan sitter munnen omgiven av munarmar. På kanten av öronmanetens klocka sitter korta tentakler med nässelceller. Dessa syns inte på bilderna ovan, kanske har de nötts av? Nässelcellerna bedövar små kräftdjur och fiskyngel, som maneten har som föda. Till skillnad från brännmaneterna känns knappt öronmaneten...
Läs mer