Knärot (Goodyera repens) vecka 142

 




Igår gjorde något som jag länge tänkt på: jag inventerade en avverkningsanmäld skog med höga naturvärden! Vi var ett gäng på fyra som åkte till platsen några mil utanför Umeå. Där fanns några fynd av orkidén knärot sen tidigare och några andra rödlistade arter, bland annat tretåig hackspett. 

Det tog inte lång tid för en erfaren i gänget att hitta ullticka. Den är brun och växer tätt utmed stammen under lågor (döda träd som ligger ner) av gran. En liten bit in i skogen hittade samma person över 20 plantor av knärot och alla blev väldigt glada. Resten av förmiddagen hittade vi mer och mer knärot. De fanns på över 30 ställen i hela den avverkningsanmälda skogen och många fyndplatser hade flera hundra plantor.

Knärot är en orkidé med grunt förgrenade jordstammar. Bladen bildar en en basal bladrosett. Det som är speciellt med knärot, är att bladnerverna bildar ett nätmönster (tydligare på bild 2). Blommorna är små och vita och blommar juli till augusti. 

Vi fann dock sorgligt nog inte spår efter tretåig hackspett. Däremot såg vi stora hack på många döda träd efter spillkråka (bild 2)  och avföring efter tjäder. En i gänget såg till och med en tjäder! 

Veckans fundering:

Detta uppdrag känns så viktigt. Det finns inte alls mycket skog med höga naturvärden (urskog och naturskog) kvar i Sverige. Arter som tretåig hackspett, spillkråka, ullticka, vedticka, knärot och många fler arter får det helt enkelt svårt att klara sig. Bland annat på grund av att de få fragment som finns kvar, ofta befinner sig så långt ifrån varandra, vilket gör att den genetiska mångfalden utarmas. Detta eftersom nya gener från andra populationer får svårt att förflytta sig mellan områdena. En störning eller förändring kan därför slå ut arten. Är det däremot en rik genetisk variation inom en art, finns större möjlighet för anpassning vid förändring. 

Källor:

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: knärot(Goodyera repens). https://artfakta.se/taxa/220787[2025-05-04]

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: spillkråka(Dryocopus martius). https://artfakta.se/taxa/100049 [2025-05-05]

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: ullticka(Phellinidium ferrugineofuscum). https://artfakta.se/taxa/1202 [2025-05-05]

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för l...
Läs mer

Svalört (Ficaria verna) vecka 141

Bild
  På långfredagen kom en av mina bästa vänner Hasse på besök i Järna. Vi gick förbi ett biflöde till Moraån. Den kallade vi för ”ån” när jag var liten. Där hämtade jag och mina bröder grodyngel tillsammans med vår far, för att se dem växa till grodor hemmavid. Men vad jag kan minnas, så har jag aldrig sett så många gula blommor där.  Svalört sprider sig framförallt vegetativt med sina rotknölar. Vattendrag som översvämmas gör att arten kan sprida sig till nya områden.  Unga blad har förr använts som sallad. Men först efter kokning och torkning. Rötterna har även använts som nödföda efter att man kokat, torkat och malt dem. Växten innehåller nämligen det svagt giftiga ämnet protoanemoning som betande djur i vår del av världen lärt sig undvika. I USA har däremot inte betande djur lärt sig det. Där är den också invasiv och konkurrerar ut inhemska vårväxter.  Veckans fundering:  Alltså, det otroligt vad mina nära vänner, bröder och mor är viktiga i den otroligt jobb...
Läs mer

Cypressfläta (Hypnum cupressiforme) vecka 124

Bild
  Oj ingen vinter här i södra delarna av landet. Målet var redan klart på tågresan ner. Jag visste att det fanns chans på en hel del arter vid bergsknallen på Bergåkra (mitt barndomshem), så det var dit jag ämnade gå. Den dominerade arten visade sig vara cypressfläta. Igår lyste den upp tillvaron med sin gröna färg. Den är vanlig i södra Sverige, men inte norrut. I nordliga delarna av landet saknar den också ofta kapslar.  Jag fick intrycket av att bladen på skottens stammar och grenar är tätt sammanflätade. Detta beror på att  bladen oftast är böjda. Bladen är annars äggrunda med en smal spets, kupade, saknar nerv och består av tänder i övre delen.  Cypressfläta är vanligast i lövskog och utseendet på den kan variera en hel del. Veckans fundering: Vet inte varför, men ibland kan jag fastna med att besvara klimatskeptiker på Facebook. Det kan ta en massa tid i anspråk. Men på något sätt tycker jag det är intressant. Fascinerande över att det främst är äldre gubbar. N...
Läs mer