Blåbärslundmätare (Jodis putata) vecka 148





På söndag kväll fick jag för mig att springa två mil i skogen. Det var inte dumt val, eftersom det var riktigt härligt att svischa fram genom stigarna när det fortfarande var ljust, till och med vid tjugotvåtiden. 

Vid Hampstjärnsstugan stannade jag för en paus och där fann jag små ljusa fjärilar som fladdrade runt ovanför blåbärsrisen. Den första jag siktade in på flög runt utan att stanna under en mycket lång tid. Den försvann och jag siktade istället in på en ny. Den satte sig ner efter en stund, men märkte av när jag närmade mig, antagligen på grund av vibrationer i mark och blåbärsris. Den var dock still vid några tillfällen så att jag kunde filma. Då kunde jag se att den faktiskt var ljusgrön och inte vit. Alla de 10-11 arter inom underfamiljen lundmätare i Sverige är ljusgröna när dom kläcks, men bleknar av sol och väta.

Fjärilslarverna inom familjen mätare ”mäter” sig fram. Dom saknar tre par bukfötter. De använder resterande bukfötter och analfötter för att hålla fast bakre delen av kroppen på underlaget. Samtidigt sträcker de upp och framåt främre delen av kroppen. När sedan bröstfötterna fäster vid underlaget, drar den bakkroppen med bukfötter framåt så att mitten av larvens kropp sticker upp. Sen börjar den om. 

Blåbärslundmätare flyger maj till början av juli och finns  större delen av landet. Den lever där det finns blåbär, skvattram och odon, eftersom larven äter dess växtdelar. Jag såg många små fladdrande vita små fjärilar, som troligen var denna art, när jag löpte genom skogen. De övervintrar i puppstadiet.

Blåbärslundmätare skiljer sig från vitgrön lundmätare genom att ha tandade tvärlinjer istället för svagt vågformiga.

Veckans fundering:

Vore kul att se andra lundmätare, de är så vackra med sin ljusgröna färg.

Källor: 

Elmquist H, Liljeberg G, Top-Jensen M, Fibiger M. (2011). Sveriges fjärilar - En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar. Bugbook Publishing. 

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: blåbärslundmätare (Jodis putata). https://artfakta.se/taxa/215639 [2025-06-19]

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för l...
Läs mer

Svalört (Ficaria verna) vecka 141

Bild
  På långfredagen kom en av mina bästa vänner Hasse på besök i Järna. Vi gick förbi ett biflöde till Moraån. Den kallade vi för ”ån” när jag var liten. Där hämtade jag och mina bröder grodyngel tillsammans med vår far, för att se dem växa till grodor hemmavid. Men vad jag kan minnas, så har jag aldrig sett så många gula blommor där.  Svalört sprider sig framförallt vegetativt med sina rotknölar. Vattendrag som översvämmas gör att arten kan sprida sig till nya områden.  Unga blad har förr använts som sallad. Men först efter kokning och torkning. Rötterna har även använts som nödföda efter att man kokat, torkat och malt dem. Växten innehåller nämligen det svagt giftiga ämnet protoanemoning som betande djur i vår del av världen lärt sig undvika. I USA har däremot inte betande djur lärt sig det. Där är den också invasiv och konkurrerar ut inhemska vårväxter.  Veckans fundering:  Alltså, det otroligt vad mina nära vänner, bröder och mor är viktiga i den otroligt jobb...
Läs mer

Cypressfläta (Hypnum cupressiforme) vecka 124

Bild
  Oj ingen vinter här i södra delarna av landet. Målet var redan klart på tågresan ner. Jag visste att det fanns chans på en hel del arter vid bergsknallen på Bergåkra (mitt barndomshem), så det var dit jag ämnade gå. Den dominerade arten visade sig vara cypressfläta. Igår lyste den upp tillvaron med sin gröna färg. Den är vanlig i södra Sverige, men inte norrut. I nordliga delarna av landet saknar den också ofta kapslar.  Jag fick intrycket av att bladen på skottens stammar och grenar är tätt sammanflätade. Detta beror på att  bladen oftast är böjda. Bladen är annars äggrunda med en smal spets, kupade, saknar nerv och består av tänder i övre delen.  Cypressfläta är vanligast i lövskog och utseendet på den kan variera en hel del. Veckans fundering: Vet inte varför, men ibland kan jag fastna med att besvara klimatskeptiker på Facebook. Det kan ta en massa tid i anspråk. Men på något sätt tycker jag det är intressant. Fascinerande över att det främst är äldre gubbar. N...
Läs mer