Kamglansknäppare (Ctenicera pectinicornis) vecka 149





I onsdags efter jobbet var jag sugen på arter. Mellan Västerslätt och Tvärån fanns en bred remsa av gräs, smörblommor och massor av hundkäx. Här fanns det många insekter, varav en stor skalbagge. Såg genast att det var en knäppare, genom den avlånga och tillplattade strukturen. Den här var större än de bronsknäppare jag sett hemmavid. 

Kamglansknäppare bär även namnet kamhornad knäppare. Det är hanen som har ordentligt kamlika antenner. Den jag hittade var istället en hona med sågtandade antenner. Arten finns i större delen av landet (utom mot fjälltrakterna) och är väldigt lik nordglansknäppare. Den senare är dock lite smalare, mindre och har inte lika framträdande kam (hane) och sågtandade antenner (hona). Den har också bara påträffats på gränsen till Finland.

Det knäppa beteendet tål att upprepas (beskrivet för bronsknäppare vecka 67): ”Knäppare har en fiffig teknik när de hamnat på rygg, för att komma på rätt köl igen. De har nämligen en mekanism som liknar en musfälla. När ”spärren” lossar hörs ett knäpp och skalbaggen flyger utan styrsel högt upp i luften och kan på så sätt hamna på rätt sida igen. Den mekanismen kan man finna på undersidan mellan fram- och mittenbenen.”

Larven som även kallas rotmask, livnär sig på rötter, rotfrukter och multnande trä.

Veckans fundering:

Men vad är det den här kamglansknäpparen äter? Vuxna individer av knäppare äter vanligtvis pollen och nektar, men på andra bilden och filmen ser det ut som att hon äter delar av hundkäxblomman. Vid närmare syn är det faktiskt en ståndare. Pollen hos växter kommer ju från ståndare. Så inte dumt att smaska i sig en sådan proteinrik källa, speciellt om hon ska producera ägg för framtida avkommor. 


Källor:

NatureSpot. (2025). Ctenicera pectinicornis. https://www.naturespot.org/species/ctenicera-pectinicornis

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: kamglansknäppare (Ctenicera pectinicornis). https://artfakta.se/taxa/105167 [2025-06-28]

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: nordglansknäppare (Ctenicera cuprea). https://artfakta.se/taxa/100762 [2025-06-28]

Småkryp (2025). Kamhornad knäppare - Ctenicera pectinicornis. http://www.entomologi.se/hexapoda/coleoptera/kamhornad_knaeppare_ctenicera_pectinicornis.html

Småkryp (2025). Knäppare - Elateridae. http://www.entomologi.se/hexapoda/coleoptera/knaeppare.html

 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kartfjäril (Araschnia levana) vecka 104

Bild
  Hos min mor fanns det massor av kungsmynta (vars blad kan torkas och användas som krydda och kallas då oregano). Blommorna är väldigt populära hos bin och fjärilar, vilket resulterat i att jag i Järna sett många arter. Men tjugofemte juli så kom det en fjäril jag aldrig sett tidigare.  Det var inte så konstigt för kartfjäril fanns inte i Stockholmstrakterna för några år sedan och finns inte i Norrland där jag bor, men däremot börjat dyka upp vid gränsen till Finland i Norrbotten. Faktum är att arten inte observerats innan 1982 i Sverige. Tydligen har den gynnats av att brännässla som ökat på grund av kvävenedfall. Brännässla gillas nämligen inte bara av nässilfjärilslarver, utan också av en hel del andra arter, så som larver av kartfjäril.  En förunderlig egenskap hos kartfjäril, är att den finns i två former. Det är färgerna på vingarnas ovansida som skiljer sig markant åt. Första generationen under maj och juni är brun- eller rödgul med svarta fläckar och kallas för l...
Läs mer

Svalört (Ficaria verna) vecka 141

Bild
  På långfredagen kom en av mina bästa vänner Hasse på besök i Järna. Vi gick förbi ett biflöde till Moraån. Den kallade vi för ”ån” när jag var liten. Där hämtade jag och mina bröder grodyngel tillsammans med vår far, för att se dem växa till grodor hemmavid. Men vad jag kan minnas, så har jag aldrig sett så många gula blommor där.  Svalört sprider sig framförallt vegetativt med sina rotknölar. Vattendrag som översvämmas gör att arten kan sprida sig till nya områden.  Unga blad har förr använts som sallad. Men först efter kokning och torkning. Rötterna har även använts som nödföda efter att man kokat, torkat och malt dem. Växten innehåller nämligen det svagt giftiga ämnet protoanemoning som betande djur i vår del av världen lärt sig undvika. I USA har däremot inte betande djur lärt sig det. Där är den också invasiv och konkurrerar ut inhemska vårväxter.  Veckans fundering:  Alltså, det otroligt vad mina nära vänner, bröder och mor är viktiga i den otroligt jobb...
Läs mer

Cypressfläta (Hypnum cupressiforme) vecka 124

Bild
  Oj ingen vinter här i södra delarna av landet. Målet var redan klart på tågresan ner. Jag visste att det fanns chans på en hel del arter vid bergsknallen på Bergåkra (mitt barndomshem), så det var dit jag ämnade gå. Den dominerade arten visade sig vara cypressfläta. Igår lyste den upp tillvaron med sin gröna färg. Den är vanlig i södra Sverige, men inte norrut. I nordliga delarna av landet saknar den också ofta kapslar.  Jag fick intrycket av att bladen på skottens stammar och grenar är tätt sammanflätade. Detta beror på att  bladen oftast är böjda. Bladen är annars äggrunda med en smal spets, kupade, saknar nerv och består av tänder i övre delen.  Cypressfläta är vanligast i lövskog och utseendet på den kan variera en hel del. Veckans fundering: Vet inte varför, men ibland kan jag fastna med att besvara klimatskeptiker på Facebook. Det kan ta en massa tid i anspråk. Men på något sätt tycker jag det är intressant. Fascinerande över att det främst är äldre gubbar. N...
Läs mer