Torsklav (Peltigera apthosa) vecka 165





Stack in i den lilla skogen idag på vägen till affären. Jag var ute efter någon lav eller mossa. Fick storfynd i form av en lav med stora lober! Det fanns rikligt av den bredvid stigen. Eftersom det var fuktigt, var den grönskande grön. 

Torsklav har fått sitt namn från att man förr trodde att den kunde bota munsjukdomen torsk. Den växer i skuggan bland mossa, emedan den närstående arten ådrig torsklav växer mer öppet och inte i lika sur mark. 

Torsklav har cephaloider som ser ut som mörka prickar på ovansidan. Det är ansamlingar av cyanobakterier. Förutom att bilda energi genom fotosyntesen, binder de även kväve och därmed näring till skogen. Undersidan ska ha mindre tydliga åsar än ådrig torsklav. ”Piggarna” på undersidan är rhiziner som gör att laven kan fästa sig på underlaget. 

Veckans naturbetraktelse:

I början av veckan sprang jag femkilometerspåret på Stadsliden (en stor skog ganska centralt i Umeå). Den här skogen har nog stått länge utan att ha avverkats. Så här fanns stora och fina granar. Men det var nog solnedgången på onsdagen som gjorde det så vackert. Spåret var krävande och hade långa uppförs- och nedförsbackar. Det var i en nedförsbacke västerut som kvällssolen lyste in på ett mycket fint och behagligt sätt. Detta gjorde att jag njöt mitt i det krävande fysiska arbeta jag hade tagit mig ann. Att jag också under kvällen hörde nötskrikor och fick en skymt av dem gjorde det ju inte sämre. De har ett hest skränande läte och vackert blåa inslag på vingarna. 

Källor:

Moberg, R. Hultengren, S. 2016. Lavar en fältguide.

SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: torsklav(Peltigera aphthosa). https://artfakta.se/taxa/229502 [2025-10-20]

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Mosandbi (Andrena barbilabris) vecka 146

Bild
I tisdags såg jag den här rackaren på maskrosor hemma på bakgården. Maskrosor är rika på nektar och pollen. Det var en hona av mosandbi. Det är just honorna som gör vertikala gångar ner i sand eller liknande. Utifrån den strålar det ut horisontella gångar med yngelceller, där hon lägger pollen, ett ägg och täpper igen.  Sandbinohonor särskiljer sig från andra bin så som till exempel bandbin, genom krumböjda pollensamlingshår (bild 3). Silversandbi liknar mosandbi, men mosandbi har glänsande tergit (ryggplåt) 1 (bild 3) och matt skutell (bild 4). Mosandbi har annars brunoranget hår på mellankroppen, beiget hår på bakskenbenen och vitt pollensamlingshår. Bakkroppens tergit 2-4 avslutas var och ett med ett vitt band. De två första banden är avbrutna i mitten, medan det tredje är sammanhängande.  Veckans fundering: Umedalen ligger på en före detta isälv, vilket gör att inunder översta tunna lagret jord finns det sand. Just sand passar ju sandbin. Så mosandbiet kommer säkert från e...
Läs mer

Kålmal (Plutella xylostella) vecka 147

Bild
  I förrgår cyklade jag en liten omväg förbi åkermarkerna mellan Umedalen och Rödäng. Såg då hundkäx och tänkte att det skulle bli veckans art. Dock upptäckte jag i efterhand att jag redan haft den. Hur som helst, när jag väl stannade till där vid vägeskanten, fanns det så mycket mer spännande. Det var nämligen en stor mångfald av insekter bland hundkäxen, gräs och sommargyllen. Flera av dessa arter var kopplade till korsblommiga växter, däribland kålmal. Den korsblommiga växt som det fanns gott om, var helt enkel den gulblommiga växten sommargyllen. Den förgyller verkligen vägeskanterna i Umeå så här års.  Kålmalen skiljer sig från andra inom familjen senapsmalar  genom att ha smala framvingar. Men också genom att framvingen delas upp genom en vågig linje, i en mörk främre del och en ljus bakre del. Jag såg flera kålmalar och den tjugoåttonde maj fick jag också syn på en eller två. Massförekomst av arten kan förekomma. Jag har aldrig tidigare uppmärksammat den, men i år ...
Läs mer

Pärlgräsfjäril (Coenonympha arcania) vecka 152

Bild
I söndags såg jag den här pärlgräsfjärilen bland blommorna hos min mor. Såg då också en vitgräsfjäril med trasiga vingar. Där började kungsmyntan blomma som verkligen är populär för fjärilar och andra pollinerande insekter.  Som syns på bilderna, har gräsfjäril ”pärlor” på undersidan av vingarna. Framvingens undersida har en ögonfläck och bakvingen fyra till fem olikstora sådana.  Liksom andra gräsfjärilar, livnär sig larven av pärlgräsfjäril på gräs. Främst verkar det vara bergslok. Larven övervintrar som halvvuxen och förpuppas i början av juni. Pärlsgräsfjäril gillar löv- och blandskog, med halvöppna ytor och buskar.  Veckans fundering: Jag har en utopisk dröm att veta allt om naturen, men märker att jag bara kan en ytterst minimal del av den. Här finns att upptäcka så det räcker tills jag dör.  Källor:  Elmquist H, Liljeberg G, Top-Jensen M, Fibiger M. (2011).  Sveriges fjärilar - En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar . Bugbook Pub...
Läs mer