Skrovlig taggsvamp (Hydnellum scabrosum) vecka 212



 

I onsdags var jag och kollade runt i norra delarna av kullaskogen. Det var omväxlande områden med gammal tallskog och tallbestånd med yngre tallar. När jag gick på en stig där jag hade kullaåns frodiga träd på höger sida och unga tallar på den vänstra sidan, trodde jag inte jag skulle se någon rödlistad taggsvamp. Men jag hade fel. 

De här ganska stora och djurhudsfärgade fruktkropparna såg ut att vara något jag inte hade sett förut. De var lik mottagsvamp, men inte lika grå. Skrovliga taggsvampens fjäll ovanpå hatten är inte heller utstående och mörka. Det är ingen matsvamp som motaggsvamp och luktar mjölkaktigt och surt. Annars är foten lika brun som hatten och taggarna på undersidan av hatten ljusa. Den ska också ha blå fotbas. 

Varför växte svampen här i ett ungt tallbestånd fastän den är rödlistad? Ja den är till och med rödlistad som sårbar. Det vill säga en kategori värre än nära hotad som de andra taggsvamparna jag funnit i denna skog. På artfakta står det att den kan växa i naturligt föryngrade bestånd av tall. Så dessa tallar var kanske inte planterade efter en kalavverkning? 

Veckans naturbetraktelse:

Fint att naturskyddsföreningen vill uppmärksamma kullaskogen och kullaån nu nästa vecka genom olika aktiviteter. Detta på grund av att avverkningsanmälan på områden med gamla tallbestånd fortfarande finns. Jag ska hålla i skogslöpning och det var därför jag rekognoscerade en sträcka på sju kilometer den här dagen. 

 På Tavelsjöleden hörde jag en hackspett hacka och tänkte det nog var en sån där vanlig större hackspett. Men så såg jag den lite längre upp på en död gran. Det var inte alls stor och tankarna föll på mindre hackspett. Tyckte den dock var väldigt distinkt i sin svartvita färgteckning. Så såg jag den gula färgen längst uppe på huvudet och då stod det klart att det var en hane av den rödlistade (nära hotad) tretåiga hackspetten. Det tyder på att skogen kring kullaån har fått stå och döda och döende träd fått vara kvar till gagn för hackspetten. Det var fascinerande hur den frenetiskt hackade hårt på trädstammen på sin väg uppför. En mästare i att hacka helt enkelt. 

Källor:

SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: skrovlig taggsvamp (Hydnellum scabrosum). https://artfakta.se/taxa/2059 [2026-09-13]

SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: tretåig hackspett (Picoides tridactylus). https://artfakta.se/taxa/100109 [2026-09-13]



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Rödskivig kanelspindling (Cortinarius semisanguineus) vecka 164

Bild
I fredags var jag ledig för att jobba helg. Barnen var i skolan, så jag pysslade med diverse på J.A. Linders väg och passade på att ta mig till den lilla skogen med motionsslinga här i Umedalen. Tänkte att det skulle vara fullt med svamp eftersom det har varit vått väder ganska länge. Men det var inte mycket att hurra för. Jag hittade så iallafall rödskivig kanelspindling. Den har jag sett mycket av i kullaskogen, nog den näst vanligaste efter pepparriska.  Vänder man på hatten ser man tydligt de röda skivorna. Det är därför artepitet är semisanguineus, det vill säga halvt blodröd. Blodröd kanelspindling är istället röd på både hatt och skivor. Dessa svampar har använts för att färga garn.  Rödskivig kanelspindling är oätlig och kan vara giftig. Den bildar mykorhizza med framförallt gran och tall, i både blåbärs- och lingonskogar. Marken ska helst vara sandig. I videon ses en mindre gran, vilket nog var den mutualistiska partnern till de rödskiviga kanelspindlingar jag hittade...
Läs mer

Fläckig bitterskivling (Gymnopilus penetrans) vecka 163

Bild
 Min bror var på besök här i Umeå i helgen! Passade på igår att ta med honom till kullaskogen. Där fann jag fläckig bitterskivling. Den har en bitter smak och växer på dött trä från barrträd, sällan lövträd. Den liknar mörkfotad bitterskivling, att den senare har mer rödbrun hatt och gulare skivor. Det är ingen matsvamp och kan ha hallucinogena effekter.  Veckans naturbetraktelse: Jag tyckte det var roligt att ta med brorsan till kullaskogen . Kändes kul att berätta om dess historia och om de rödlistade arter som är knutna till sandtallskog. Här ska också goliatmusseron som är en delikatess i Japan finnas. Jag har aldrig hittad den, fast den är som mest rapporterad här i Västerbotten. Men den triggade mig att leta den mellan tallarna.  Det var lugnt där mellan tallarna. Vilka svampar skulle vi hitta? Vi såg spindlingar och några Karl Johan. Karl Johan var som vanligt ätna av larver. Men så såg brorsan kantareller. Men det var bara ett spratt av naturen. Det var nämligen n...
Läs mer

Fnaslav (Cladonia squamosa) vecka 166

Bild
I fredags fann jag fnaslav bland mossor och sten i den lilla skogen i Umedalen. Det är en bägarlav som inte hade så välutvecklade bägare. Poditierna (skaften) är långa och förgrenar sig. De är beklädda med fylokladier (fjäll). Riktiga fruktkroppar är sällsynta. Men den finns bruna/mörka pyknider (utskott) som släpper ut pyknokonidier. Funktionen är inte helt förstådd. Fnaslav är svår att förväxla med andra arter inom det annars så stora och krångliga bägarsläktet Cladonia .  Veckans naturbetraktelse I fredags sprang jag intervaller på motionsspåret i Umedalen. Sen var jag varm och började kolla på berghällarna och stenarna för jag vet att på sådana ställen hittar man många arter av mossor och lavar. Det var fuktigt och inget regn. Det var också varmt för årstiden, kanske 8 grader. Detta väder tyckte jag var behagligt. Det så var friskt och grönt. Det gröna var mest mossor och lavar. Bara för att det är höst betyder det inte att det inte kan vara grönt!  Källor: Moberg, R. Hult...
Läs mer