Jonas artar sig

Den här skatan roffade åt sig av fågelmaten på husets baksida.  Skator tillhör familjen kråkfåglar och är bland dom intelligentaste djuren och visar tecken på självmedvetande. Skator är monogama och kan leva i par livet ut. De är också flockfåglar och samlas i mindre eller större samlingar. De är allätare och äter mycket av det skräp vi strör omkring oss. De äter också ägg och fågelungar.  De gör även stora fågelbon ofta ganska högt upp. Gamla bon kan utgöra bon för hornugglor, lärkfalkar och tornfalkar, som själva inte gör bon.  https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Skata  

  Makaonfjäril (Papilio machaon) dag 17 I slutet av Juli hittade jag en flockblommig växt som jag försökte bestämma med Seekappen. Det gick inte så bra, men då hittade jag en fin larv på den som appen genast kunde artbestämma till Makaonfjäril. Kollade sedan upp på nätet och fick veta att värdväxten för fjärilen är Kärrsilja. Vid jämförelse med bilder på nätet stämde Kärrsilja in utmärkt. Det är sånt här som är så otroligt spännande i naturen, att allt    hänger ihop och att vissa arter är beroende av vissa andra arter.  Makaonfjäril tillhör familjen riddarfjärilar och minskar i antal eftersom fuktiga ängsmarker och mossor försvinner. Kärrsiljorna som jag hittade på den fuktiga marken ner mot havet på Kammarviken (barnens morföräldrars stuga), har röjts från sly för att ha fri sikt mot havet. Detta är ju utmärkt för den biologiska mångfalden (hittat många andra arter där) och min ambition är därför att röja bort sly för att hålla en öppen fuktig och artrik miljö mot havet.  Vill till h

  Den här sparrisväxten som kommer från östra och södra Afrika, har ett ormbunkliknande utseende. Bladen är inga blad utan kladoder som också har klorofyll så att växten kan fotosyntetisera. Kladoder är egentligen bladskaft eller andra stamdelar som utvecklats. Detta har skett evolutionärt efter att växten tillbakabildat bladskivorna för att spara på vatten men sedan ändå behövt fotosyntetisera. De vitrosa blommorna bildas på kladoderna (kan ej ske på bladskivor) under våren ute (ej i kruka). Blommorna blir sedan till gröna och röda bär.   https://leafyplace.com/asparagus-ferns/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Fyllokladier

I slutet av september var jag ute vid Nydalasjön med två av barnen. Zacharias ville gå upp på en bergsknall och plötsligt på berghällen mellan mig och honom såg vi en svart huggorm. Nu var det läge att ta det lugnt och sansat, huggormsbett på barn är ju inte så bra. Därefter kunde vi på avstånd studera den slingrande ormen. Vi gick sedan vidare och fick då se en till svart huggorm bara några meter längre bort som korsade vägen framför oss. Senare fick vi höra att Frej som var med Friluftsfrämjandet i samma område, också sett en svart huggorm. Hört med vänner och läst på nätet att det verkar vara mycket huggormar kring Nydalasjön, se upp.  Kräldjur är växelvarma, det vill säga att de styr sin kroppstemperatur med hjälp av omgivningen. Efter vintern höjer huggormen kroppstemperaturen, genom att ligga hopslingrad på en solupplyst plats några veckor.  Huggormen lägger inga ägg (till skillnad från många andra kräldjur), de föder levande ungar som redan har kläckts inuti modern.  Huggormar ä

  De här trevliga rackarna har gjort oss sällskap i jul.  Människan domesticerade dem för cirka 10 000 år sedan någonstans i den bördiga halvmånen (Egypten till Irak som en halvmåne). Där utvecklades jordbruk och domesticerande av vete, andra grödor, får, getter och andra djur. Spannmålet lockade till sig gnagare och katten kunde då hålla borta dem.  Tamkatten domesticerades av den afrikanska vildkatten (Felis silvestris lybica), en underart av vildkatten. Det vetenskapliga namnet kan också vara Felis silvestris catus (underart till vildkatten).  Källa:  https://sv.m.wikipedia.org/ wiki/Katt

  Kanske hittat min första art på rödlistan. Grusnejlika är starkt hotad (EN), vilket är ”tredje steget” in i rödlistan och steget innan akut hotad.  Det var i september i Sundsvall, när jag väntade på tåget till Umeå. Gick med min seek-app och försökte artbestämma i växtligheten nära tågstations entré. Den var rikt förgrenad och fåbladig med rödljusa/rosa små blommor.  Den växer  på sandig/grusig och fuktig mark. Den är till skillnad från de flesta arter i nejlikfamiljen bara ettårig. Så den kan vara borta nästa år vid Sundsvalls station. Grusnejlika kan man köpa och så, det är nog därför den kan förekomma såhär långt norrut, vilda exemplar återfinns mestadels i södra Sverige. Så frågan är hur den kom till Sundsvalls station.  Grusnejlika är känslig för övergödning och ogräsbekämpningsmedel. De behöver lite mer torftiga miljöer där det inte växer så mycket annat eftersom den är konkurrenssvag mot andra växter.  Källa: https://artfakta.se/naturvard/ taxon/gypsophila-muralis-747

  Nu är det juldag och det var då vi firade jul när jag var liten. Då var granen viktig liksom nu. Fast i år tog min familj fram våran guldiga plastgran. Men korten är tagna från skogen när jag var ute med dottern förra veckan. Granen tillhör lustigt nog tallfamiljen och dom har lite annorlunda han- och honblommor än de färggranna blommor man ser hos gömfröiga växter. Men båda blommorna är purpurfärgade. Hanblomman är lite mindre och när de släpper sitt pollen blir omgivningarna gulfärgade och blomman tappar sin purpurfärg. Efter pollinering bildar honblomman sina frön rakt på dess fruktblad  och det bildas ingen omhöljande frukt. Det är därför granen tillhör de nakenfröiga växterna.  Världens äldsta kända trädklon är granen Old tjikko på Fulufjället i Dalarna. Där har man hittat genetiskt material som är 9550 år gammalt.  Källor:  https://pollenrapporten.se/ ompollen/notiser/notiser2021/ litenpollenskolagrantall.5. 5b474ea51797b0db9c411c93.html https://sv.m.wikipedia.org/ wiki/Gran ht

  De röda bladen är högblad för att locka insikter. Vill man att växten ska blomma får man varje dygn skapa mörker i 14 timmar och ljus resten.  Julstjärna kommer ursprungligen från Mexico, där den i vilt tillstånd blir en flera meter hög buske.  Om växten skulle blomma, så har den en honblomma i mitten och flera hanblommor runtom (dvs sambyggare). Det finns också en honungsgömma vid namn nektarium. Källor: https://sverigesradio.se/ artikel/740998 https://sv.m.wikipedia.org/ wiki/Julstjärna_(krukväxt)

Hittade dessa tickor på samma låga som klibbtickan. Klibbticka ger brunrötad ved (bryter inte ned det bruna ligninet) och violtagging vitrötad ved (bryter ned både cellulosa och lignin). Så det måste finnas tillräckligt med cellulosa kvar till den unga klibbtickan från den mer etablerade violtaggingen på denna tallåga.  I videon nedan ser man hur betydelsefulla gamla nedbrutna träd är för den biologiska mångfalden. ”Mellan 6000 och 7000 arter och en fjärdedel av alla lite ovanligare arter i skogen är på något sätt knutna till död ved.” https://www.skogskunskap.se/ hansyn/naturhansyn/filmer-om- naturhansyn/filmen-om-dod-ved/

  Hittade denna kransblommiga växt vid sjukhusdammen (NUS) i slutet av Juli. Där fanns det många växtarter, så det var en fröjd. Frossört har inte så många blommor och bildar därför inga kransar som till exempel Brännässlor eller Timjan.  Frossört användes mot malaria när det tidigare fanns i Sverige. Sjukdomen hade bland annat namnet tredjedagsfrossan. Jag visste inte att vi hade haft det i Sverige, myggan finns, så kanske malaria kommer tillbaka nu med klimatförändringarna.  Källor:  https://sv.m.wikipedia.org/ wiki/Frossört https://www.nrm.se/ faktaomnaturenochrymden/djur/ insekterochspindeldjur/ flugorochmyggor/malariamyggor. 80.html

  Hittade denna svamp i skogsdungen invid Prästsjön. Den fina gula färgen tyder på att den var ung. Tickor är parasiter och lever på att bryta ned ved på träd som ligger som lågor och träd som står mer eller mindre döda. De har rör på undersidan där bildande av sporer sker. Klibbticka är en vanlig art och gillar främst gran (den här var nog på en granlåga).  Denna Basidiesvamp tillhör familjen Fomitopsidaceae. Den går inte att äta.  Se den häftiga videon om tickor som signalarter för gammal skog:  https://www.youtube.com/watch?v=nV8sowFMP0s  

I Augusti såg jag många sådana här vit-svarta flugor under en kortare period, de gillade speciellt Snöbärsbuskblommorna.  Fönsterblomfluga är en pollinatör som tillhör familjen Blomflugor. I en studie visade det sig att 35% av pollinatörerna var blomflugor, på andra plats efter bin.  Fönsterblomfluglarverna är parasiter och lever på avskräde och getinglarver i getingbon.  Här fins beskrivning hur du kan göra en blomflugepool: https://www.natursidan.se/ nyheter/hjalp-pollinatorer- med-en-blomflugepool/ Källor: https://artfakta.se/naturvard/ taxon/volucella-pellucens- 200816 https://rikaretradgard.se/ny- studie-flugor-viktiga- pollinatorer/

  Hittade denna mussling på den ek jag tidigare fotade i veckan. Trodde sedan hemma att det var den populära matsvampen Ostronmussling. Men efter bildjämförelser på facebookgruppen ”Vilken svamp”, ser det ut som att det är Grönmussling. Just denna ser dock inte ut att vara grön på ovansidan.  Den är ingen matsvamp i våra trakter, men i Japan är den tydligen en delikatess.  Grönmussling är en saprofyt som äter död organiskt material. Arten tillhör familjen Mycenaceae och divisionen Basidiesvampar. Basidiesvampar är de flesta klassiska matsvampar, flugsvampar och liknande. Den synliga svampen består utav ett tätt sammanflätat mycel av celler med två cellkärnor + och -. I basidierna som är som små knoppar på skivorna hos Grönmusslingen, smälter däremot + och - samman till en cellkärna (”befruktning”). Den sammansmälta kärnan delar sen upp sig i + och - sporer, som sprids med vatten och vind. De bildar sedan nya hyfer (trådar) i jord, trä eller liknande. En + hyf kan stöta på en - hyf och

  Hittade tidigare i veckan dom här vissna lupinerna. Man ser tydligt baljorna där lupinerna tidigare släppt ifrån sig sina fröna. Fröna kan hålla i årtionden, kanske århundraden för att sedan kunna gro.  Blomsterlupin tillhör växtfamiljen ärtväxter, även kallad baljväxter. Växten kom hit från Nordamerika på 1800-talet, då man använde den som prydnadsväxt. Hos rötterna finns kvävefixerande bakterier som de lever i symbios med. Detta gör att lupin kan växa på näringsfattig mark. De konkurrerar ut våra inhemska växter och därmed de insekter som är beroende av dessa, till exempel fjärilar. Blomsterlupinens risk för att vara invasiv är därför mycket hög enligt artefakts.se. Dessa är svåra att få bort, men är man envis kan man lokalt få bort dem. Stora bestånd kan man slå med lie. Helst få bort dom innan dom utvecklat frön. Jag kommer nog plocka bort dem hos min mor (barndomshemmet) i sommar.  Läs här hur man kan ta bort blomsterlupin beroende på din ambition: https://www.slu.se/ew-nyheter/

  På väg till arbetet igår kunde jag inte låta bli att stanna vid den enda ek jag sett i Umeå. Jag upptäckte den i somras och den finns längs Backenvägen i Grisbacka. Det ska finnas 10 stycken i Umeå och de kan vara värda en miljon var enligt Umeå kommun skriver Folkbladet 2011. Eken växer annars nästan uteslutande i södra Sverige, alltså inte norr om den biologiska norrlandsgränsen.   Det tar upp emot 50 år innan de bär frukt. Därför kan denna ek vara yngre, eftersom jag inte sett något ekollon. Fast har inte kollat närmare, får göra det i sommar. Såg en spännande svamp på trädstammen som jag ska försöka artbestämma.  Ek tillhör familjen Bokväxter och träden är liksom Gråalen (som jag beskrev dag 1) sambyggare, det vill säga han och honblommor sitter på samma träd. Hanblommorna hänger som långa gula örhängen och honblommorna är små och sitter i vecket mellan gren och blad. Det är honblommorna som blir till nöt sittandes i en fruktskål, det vill säga ekollon. Källor: https://www.folkbl

  Jag såg dom här fina vintervissna växterna i förrgår. Stråna är rester efter det att frökapslarna tidigare öppnat sig. Namnet på dem är Mjölke och kommer ifrån att man förr trodde att de gav bättre mjölproduktion. De kallas även för Rallaros, eftersom arten spreds längs banvallarna när rallarna förr byggde de Svenska järnvägarna. Växten är ganska stor med med rosa-lila stora blomklasar. Mjölke tillhör familjen Dunörtsväxter och kan sprida 80 000 dunförsedda frön med vinden per växt. Den kan också sprida sig via rotutskott.   Enligt ”Handbok Överlevnad” av Svenska armén är Mjölke en av de viktigaste växterna vid en överlevnadssituation. Man kan äta alla delar av växten och i Ryssland används bladen för att gör Ivan-te. Se länk nedan för andra saker man kan göra med växten. Källor: https://www.alterhedens.se/halsa-i-bar/rallarros-mjolke-mjolkort/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Mjölke_(växt)

  Igår hittade jag en gråvit lav på en björk och en tall. Det visade sig nog vara den vanligaste laven på norra halvklotet; Blåslaven. Den tillhör lavfamiljen Parmeliaceae och placerat i divisionen sporsäcksvampar i svampriket (de andra rikena är djur, växter och protister). Lav utgörs egentligen av mutualism mellan svamp och alg, där båda drar nytta av samarbetet. Svampen får energi från algens fotosyntes och algen får vatten, näring och skydd från svampen (mest skydd). Så när man klassificerar en lav, utgår man från vilken svamp som ingår i symbiosen. Men man kan också dela in lav i hur de växer. Blåslav har ett flikigt växtsätt och är därmed en sorts bladlav. Sedan finns det busklav (buskliknande) och skorplav (helt fastvuxna vid underlaget). Blåslav har ganska luftig bål (kropp). Många bålflikar är öppna och på insidan sitter spridningsenheter vid namn soridier. Dessa kan flyga iväg och sprida Blåslaven, där både svampen och algen hänger med, laven klonar av sig helt enkelt. Däremo

      Var ute med Maj idag och hittade några Gråalar kring grusplan på Umedalen. Såg att honkottarna och hanhängena satt kvar, det gör de tydligen under vintern. Det är Gråal vi har här uppe i Norrland, medan den mer vattentåliga Klibbalen finns i södra Sverige.  Alen blommar tidigt på våren, där små hanblommor sitter i avlånga hanhängen och små honblommor i mer rundade honax. Ståndarna släpper ifrån sig pollen och genom vindpollinering befruktas honblommorna via deras pistill. Sedan bildas frukt och därefter frön som sprids med vind och vatten under hösten och vintern. Men många träd kommer från skott utifrån rötterna. Alsläktet ingår i Björkväxtfamiljen och samma princip jag beskrev ovan sker hos Björksläktet. Skillnaden är att björkens honax inte förvedas och bildar hårda kottar.  Alen är sambyggare, det vill säga att honhängen och hanhängen sitter på samma träd. De är också väldigt bra på att fixera kväve via bakteriesläktet Frankia (gram-posetiva Aktinobakterier). Bakterierna leve