Jonas artar sig

   Den elfte oktober hittade jag och dottern dessa gula skålsvampar. De var på samma låga som grönskålarna ( Chlorociboria aeruginascens ) jag bloggade om vecka 9. Till skillnad från det vetenskapliga namnet i rubriken, så är namnet på citronskål i boken (Fungi of Temperate Europe) istället  Calycina citrina . Citronskål är en sporsäcksvamp och skjuter ut sporerna från mikroskopiska sporsäckar i själva skålen (apotheciet). Lavarnas fruktkroppar är också ofta formade som skålar och är liksom citronskål sporsäcksvampar.   Jag fann svamparna i den artrika lövskogen vid Umeälven nedanför Grisbacka. Där finns många döda träd och det är där  jag har hittat många arter. Jag såg ju också den rödlistade mindre hackspetten ( Drypbates minor ) där i somras. Så därför namnger jag den skogen från och med idag till Mindre skogen . Veckans fundering: Vad är syftet med att bilda så vackra skålar? Det är iallafall inte för att locka till sig pollinerare. Källor: Citronskål ...

Hättemossor ( Orthotrichum sp. ) är inget enkelt släkte att arta sig i. Det finns många arter som liknar varandra. Men jag känner mig hyfsad säker nu efter att suttit ett bra tag med en nyckel på artfakta. Med nyckel menas att man med hjälp av två val (eller flera) för varje steg till slut kommer fram till rätt art. Kännetecken som hjälpte mig i det här fallet var att bladformen var avlångt spetsig, att yttre tandkransen (peristomet) till sporkapseln hade 8 tillbakaböjda tänder och att jag tyckte mig skymta en ytlig klyvöppning på en sporkapsel (använde sonens mikroskop).  Trädhättemossa är en vanlig art och trivs på träd där den bildar små kuddar. Den här hittade jag på en asplåga (troligtvis) när jag på juldagen var i Aspskogen nära Umeälven. Det var minus 16 grader.  På bilderna ovan ser man i tur och ordning: två närbilder på två sporkapslar med mössor, en bild där jag tagit av en av mössorna, en bild med två gamla sporkapslar som är öppna (släppt sporer) och som har tand...

  Tanken var att jag skulle hitta en art i helgen, men jag har brutit vänster fotled (fibula). Detta hände i fredags när jag gladeligen sprang till arbetet och lyssnade på Naturmorgon. Var ju väldigt isigt och lurigt, eftersom det hade kommit is ovanför gruset. Vid en liten sväng vred jag foten  när jag ramlade, det knakade till. Hade i förväg tänkt att inget jätteallvarligt borde hända om jag nu skulle ramla. Jag hade inga dubbar (!). Så kan man ju tänka och sedan vara sjukskriven i några veckor.  Men som tur har jag några arter sparade, de här röksvamparna hittade jag i den lilla lövskogen vid Umeälven den andra september 2022. De ska tydligen gå att äta. Men då ska det vara unga och färskare exemplar med vitt kött. De här svamparna har däremot bildat sporer och det är det som kommer ut som rök när man vidrör dem. De här basidesvamparna har alltså bildat sporer i själva svampen, istället för under en hatt eller under ett resupinat (svamp utan hatt som växer utmed en gre...

Förra måndagen (230102) var jag och min bror med barnen vid gropen . Det är en större grop här i Umedalen där man kan åka utför med skrana (madrass), bob och pulka. I en av backarna hittade jag en björk med tjock stam. Enligt form på hängefjällen på marken och stammens vårtor, måste det vara en vårtbjörk ( Betula pendula ). Det här trädet var full med lavar. Trädet är ett så kallat rikbarkssträd, med högt PH och med porer som kan behålla vatten. En ganska vanlig art är brämlav  som fanns på det här trädet och som jag inte har bloggat om.  Brämlav är busklik och växer speciellt på björk och gran. På det här trädet var de ganska gröna, men de kan variera i färg från grågrön till mörkt brun. Det som kännetecknar den här arten är de gråaktigt krusiga loberna (det sitter soral där).  Veckans fundering:  Vet att vissa svampar kan parasitera på lav, men vad är det för djur som gynnas? Lavar en fältguide (Roland Moberg och Svante Hultengren) Fråga om rikbarksträd - Skogssver...

 Vi har ju flyttat till J.A. Linders väg och framför framsidan är det en öppen plats med kullersten som underlag (nu under snö såklart). Runt det här ”torget” är det planterade rönnar. Nu är min bror med barn här och kusinerna lekar en massa, bland annat kastade vi snöbollar på varandra uppe på ett snöberg som har plogats upp. Jag stannade till vid rönnarna ( Sorbus aucuparia ) och såg att det finns ganska många olika arter av lav på dem: skrynkellav ( Parmelia sulcata ), blåslav ( Hypogymnia physodes ), pukstocklav ( Hypogymnia tubulosa ) och snömärkeslav ( Melanohalea olivaceus ). Det var kul att se att det fanns så mycket av pukstocklav på trädet utanför vår ingång, det mesta jag sett på ett träd.  Jag var mycket ute vid trädet igår kväll med lupp. Undrar vad grannarna tänkte, faller ju inte inom normen. Men vad gör man inte för att finna arter. Kollade då också närmare på snömärkeslaven och såg en massa vårtor. Ska det vara så här tänkte jag och kollade i lavboken. Såg då ...