Jonas artar sig

   I barnens kista för utklädnad av diverse kläder, såg jag i botten något som kröp iväg i en springa. Jag tänkte att det måste vara en silverfisk. Trodde att vi inte hade några, attans. Men när jag skulle stänga kistan såg jag en liten skalbagge som jag tog ner på nedervåningen för att undersöka. Men den smet ner i soffan när jag höll på att ta kort på den. Bakom kudden i springan mellan sitsen och stödet såg jag en randig larv. Det var tydligen en pälsängerlarv. Plötsligt kändes det som att hela huset var invaderad från ingenting alls.  Det är pälsängerlarven som äter keratin från fågelfjädrar och djur. Den vuxna skalbaggen livnär sig istället på pollen och nektar. Inomhus är det främst läder och ull pälsängerlarven angriper. Den ömsar skinn 6 - 12 gånger. Såg flera stycken gamla skinn från pälsängerlarv i soffan. Trodde då att det var fler larver som hade dött. För att få bort dom kan man ta bort angripna kläder, tvätta kläderna i 60 grader och dammsuga.  Uppdater...

Såg de här riktigt stora och fräscha svamparna på en stor, gammal och kanske halvdöd björk nära Backens kyrka. Björktickor är tydligen ettåriga och sitter på ett skaft rakt ut från trädet. De här är de första tickor jag sett sitta på ett skaft. Dom har verkligen hållit sig i fin form under vintern , eftersom dom ska vara som nyast under hösten.  Dessa tickor är brunrötare (låter det bruna hårda ligninet vara) och går endast på björkar och de som håller på att dö eller har dött.  Björktickor har kommit väl till hands förr i tiden.     Brunrötad ved från björktickor har använts som polermedel i klockor. Torkade tickor som eldades användes som medel mot myggor. De har också använts som nåldynor, förvaring av knivar och som kork till flöte för fiske.  Fungi of Temperate Europe https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Björkticka  

 Gick förbi grannen och såg att de hade satt ut kompostpåsen utanför dörren. Det tyckte kråkorna var kalas. De äter ju de mesta, från döda däggdjur till insekter, spannmål och grönsaker. En kråka hade fått tag i ett bröd och flög upp på en tallgren på förskolegården (syns på bilden). Kråkor är liksom skator (jag skrev om tidigare) flockfåglar. Inför häckning lever de i par och bona görs högt upp i träd.  2020 klassades Kråka för första gången som  nära hotad på rödlistan. Populationens storlek, storleksområde och förekomstarea är fullt tillräcklig. Däremot har de reproduktiva individerna sjunkit på 18 år med 24%. Det kan  bero på att vi har stängda sopkorgar. Men kan också bero på att den konkurrerande arten korp har ökat.  https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kråka https://sverigesradio.se/artikel/7454173 https://artfakta.se/naturvard/taxon/corvus-corone-103035

   Det var i början av juni förra året jag lärde känna dessa bin. Fascinerande att jag inte upptäckt dem tidigare. Det var på en liten torftig och solig sluttning mot kvarterslokalen. Där fanns det flera stycken små hål som var uppgrävda. Ut och in flög det gulbrunaktiga humleliknande varelser. Det var sandbin i familjen grävbin. Honorna gör var sitt hål med en huvudgång med flera sidogångar. I varje sidogång föder hon upp en larv. Dessa bin sticks inte alls. De pollinerar alla möjliga växter och finns i södra Sverige och längs med Norrlandskusten.  På samma plats upptäckte jag också gökbin och sandbin som är boparasiter. De lägger ägg vid gyllensandbiets ägg, och när deras larv kläcks äter de upp gyllensandbiets larv och sedan den insamlande näringen. Fascinerande.   Gökbin kan misstas för att vara jordgetingar, eftersom färgmönstret ser ut som getingars. Men de sticks inte alls. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sandbin https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Gyllensandbi ht...

 Hittade de här också på jobbet, på kollegors kontor. Den ena hade gröna blad och den andra färgade blad. Det beror tydligen på hur mycket solljus dom får. Vid högt solljus blir dom färgade, det blir mindre klorofyll och mer  antocyaniner som skyddar mot ultraviolett strålning.  Blommor bildas i slutet av stjälken och är blåaktigt lila och tvåläppiga. Bladen är ludna och aromatiska som många av de kända kryddorna bland kransblommiga växter; timjan, basilika, oregano o.s.v.  Växten kommer från Sydostasien och stilla havet. De vilda växterna har brokiga blad, men kultiverade palettblad är desto mer brokiga.  https://en.m.wikipedia.org/wiki/Coleus_scutellarioides

  Satt med kompetensbevis i ett rum på jobbet. Råkade kolla på fönsterbrädet och fick syn på en ny art, precis vad jag behövde. Artnamnet stod till och med instucken i krukan, väldigt praktiskt. Den hade ganska tjocka blad och slingrade sig uppför ett växtstöd. Tänkte att den kanske tillhörde fetbladsväxter eftersom bladen var suckulenta (behåller vatten). Men icke, den tillhör oleanderväxter och porslinsblomssläktet. Växten kommer från Sydostasien och växer på träd (epifyt), men även på Sten (litofyt). Med mycket solljus kan den få blommor i ett knippe, där blomstjälkarna växer ur ett bladveck. Blommorna blir vita/svagt rosa med fem kronblad och en femstjärnig korona i mitten. Koronan består av fem ståndare (kjölliknande) och en platt pistill i mitten. Lite annorlunda än vad jag träffat på hittills.  Denna växt har genomskinlig växtmjölk. I övrigt sprider porslinsblomssläktet sitt pollen med hjälp av myror, malar och flugor.  https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Hoya_oreogena...

På väg till jobbet igår vek jag av i en liten skog mellan Älvtået och Tvärån. På höger sida om stigen var det en hel del gråalar och några döda stående sådana. Hittade bland annat algröppa och klibbticka. Men så hittade jag den här uppseendeväckande svampen på en död alstam. Tyckte den kändes igen, men när jag kollade undersidan hade den inga porer. Det var alltså en skinnsvamp som var hård, tunn och zonerad. Väl hemma lyckades jag knäcka arten till samma släkte som  Stereum rugosum ( styvskinn) som jag bloggat om tidigare. Man ser med lupp att den är hårig på ovansidan, men inte lika mycket som S. hirsutum ( raggskinn). https://artfakta.se/artbestamning/taxon/Stereum%20subtomentosum-6061 Fungi of Temperate Europe

  Idag var jag ute i god tid för löpning till arbetet (8 km). Men jag måste hitta lite mer arter. Så jag stannade och tog kort på en tall vid Backens kyrka. Sedan blev det lite svamp på gråalar efter älvtået. På bron över Tvärån stod en tant och kollade ner på ån, jag visste genast att hon kollade på bäver (har tidigare sett bäverbett på träd där). Jag hann se två stycken som hade simmat upp i den vak som fanns på södra sidan av bron. Men jag hann inte ta kort. Inne i stan blev det fler kort på denna tall. Så jag blev istället 7 minuter sen till arbetet och väldigt kall om händerna.  På Årstidernas park hittade jag en ganska stor kotte nedanför en större bergtall och en mycket mindre som satt på en pyttetall (några decimeter). Vet inte på om det beror på olika sorter, storlek eller årstid. Det finns en förteckning över alla växtarter här. Tredje bilden visar hanhängen/hankottar. Bergtall kommer ursprungligen från alperna och östra Europa. Den är invasiv i Skandinavien eftersom...

  Igår kväll kollade jag på en bild (nedersta bilden) på en växt jag tog kort på i januari hos min mor. Visste nog att den tillhörde amaryllisfamiljen eftersom den hade en lök. Löksläktet tillhör också amaryllisfamiljen, där bland annat vitlök, gräslök, purjolök och matlök (röd och gullök) ingår. Men det var svårt att veta vilken art och vilket släkte utan att veta hur blommorna ser ut. Vilket sammanträffande det var när min mor idag berättade att blommorna hade slagit ut. Hon skickade bilder som jag gjorde bildsök på Google med och fick direkt träff.  Äkta makar tillhör amaryllissläktet och kan förväxlas med Rubinamaryllis i samma släkte. Man kan se skillnad på märket (pistillens ovandel där pollen fastnar). Äkta makar har ett treflikigt märke och Rubinamaryllis ett klubbligt märke. Märket syns tydligt på första bilden.  Äkta makar kommer från Brasilien och pollineras av kolibrier och malar. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Äkta_makar https://en.m.wikipedia.org/wiki/Hippe...

 Den här hittade jag också nära Umeälven. Dock hade jag svårt att artbestämma den. Ett som är säkert, är att det inte är en ticka, eftersom den inte inte har porer. I boken känns det som att den tillhör jämna, fasta och färgade skinnsvampar. Tycker inte den är färglös, utan att den stämmer in på rosaktig/matt-gul/honungsgul för mjukskinn i svampboken.  I boken beskrivs det att den kan spricka oregelbundet vid torka. Kanske det har varit torrt, eftersom den är rejält sprucken. Det står också att den kan bilda små utstickande hattar. Men det ser inte ut som denna har gjort det. Kan ju bero på att den växer under en gren istället för uppför en stam. Den behöver alltså inte bilda hattar för att släppa sporer neråt, den släpper så bra på undersidan av grenen.  Mjukskinn föredrar lövträd framför barrträd och växer helst på grenar ovan mark eller på den avsågade delen av kapade trädstammar. Jag provade min sons lilla mikroskop, men var svårt att se sporer och hyfer tydligt. Däre...

  Detta är en potatisväxt, liksom paprika och tomat. Potatisväxterna har sitt ursprung i Sydamerika. Physalis odlas på många ställen i världen.  Blomman är gul och klockformad. Växten är en buske och kan bli över en meter hög. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kapkrusbär https://en.m.wikipedia.org/wiki/Physalis_peruviana

  Hittade denna orkidé på den artrika och fuktiga ängsmarken invid havet, vid stugan på Kammarviken. Första gången jag uppmärksammade en orkidé i det vilda, en av de finaste blommor jag hittat. Den har också namnet Jungfru Marie nycklar som underart. Man ser att bladen ner mot marken är fläckiga, därför den har det latinska namnet för fläckig: maculata. Roten (rhidza) är formad som en hand med fingrar (dactylos). Dactylorhiza eller handnyckelsläktet som fläcknycklar tillhör, består också av tre andra orkidéarter i Sverige. Eftersom de är perenna och roten är kvar i marken, räknar jag med att se dessa vackra blommor i sommar.  https://sv.wikipedia.org/wiki/Fläcknycklar https://en.wikipedia.org/wiki/Dactylorhiza_maculata

  Den här arten kommer från Mosambique, Madagaskar och Mauritius. Vi har två av dessa i burspråket och bladen har röda kanter. Det är en sort som heter Dracaena reflexa var. angustifolia eller Dracaena marginata. Dracaena har jag ju bloggat om tidigare och då fick vi veta att det är bajonettliljesläktet, där både liten bajonettlilja och svärmorstunga ingår. De tillhör ju sparrisfamiljen och så sent som igår bloggade jag om sparrisväxten jättepalmlilja.  https://en.wikipedia.org/wiki/Dracaena_reflexa#Dracaena_reflexa_var._angustifolia https://sv.wikipedia.org/wiki/Kantdracena

  Den här bjässen är den största växt vi har inomhus. Den har sitt ursprung i Mellanamerika och får vitaktiga blommor i en sammansatt klase (dock inte i kruka inomhus). Kronbladen går att äta och ingår i olika maträtter i Mellanamerika. Blommorna pollineras av knoppmalar som för pollen från ståndare till pistill och lägger ägg i blomman. Larverna äter sedan de nybildade fröna, men inte för många. Detta för att växte ska kunna sprida sig. Jättepalmlilja tillhör sparriväxter, liksom svärmorstunga och liten bajonettlilja jag bloggade om tidigare.  https://en.wikipedia.org/wiki/Yucca_gigantea https://en.wikipedia.org/wiki/Yucca https://sv.wikipedia.org/wiki/Knoppmalar https://www.rbgsyd.nsw.gov.au/getmedia/a5fada90-8548-44f0-89a1-ff99714b8b4a/POm-March-20-Yucca-gigantea.pdf.aspx

 Denna barrväxt tillhör inte tallfamiljen utan araukariafamiljen. Trädet heter också Norfolkgran; eftersom den kommer från Norfolkön öster om Australien (nordväst om Nya Zeeland). Den bildar han- och honträd och är därför dioik, men kan också ha han- och honblommor på samma träd (monoik). Ser inga blommor eller kottar på vårat lilla träd. Övre halvan av våran rumsgran har 2-4 grenar som pekar vinkelrätt ut per våning. Träden ute bildar symmetriskt 5 grenar per våning.  https://en.wikipedia.org/wiki/Araucaria_heterophylla

Den här fanns på Söråkers herrgård (planterad). Riktigt mäktig, skrovlig stam och fullt av kottar. Lärk tappar sina barr till vintern och får hon- (purpurfärgad) och hankottar (grönaktiga) till vår/försommar. Lärk tillhör tallfamiljen liksom gran och tall. Lärk föredrar fuktig och våt mark och står emot röta. Vilket gör att virket håller väldigt bra vid till exempel skeppsbyggeri. Denna egenskap har trädet utvecklat på permafrosten, då vatten inte kan försvinna ner under isen när det blir mildare.  Sibirisk lärk får mer äggrunda kottar med stora fjäll och Europeisk lärk får mer avlånga kottar med lite mindre fjäll. Så enligt bilden, där jag håller en kvist med två kottar, ser det ut att vara en Sibirisk lärk. Sibirisk lärk är förmodligen världens vanligaste träd.  https://sv.wikipedia.org/wiki/Sibirisk_lärk https://sverigesradio.se/artikel/varldens-vanligaste-trad-kan-vara-sibirisk-lark https://www.skogeniskolan.se/faktasidor/svenska-trad/lark http://www.pinetum.org/cones/LAco...

  Nu är jag och Suss på Söråkers herrgård där vi ska gifta oss i Juni, då trädens blommor kommer förgylla naturen. Vid entre'n såg vi dessa ljungplantor stå i blom mitt i vintern. Dessa är en kultiverad variant där blommorna inte öppnat sig. Blommorna kan klara vintern om man vattnar växten när det är plusgrader. Ljung är en av de vanligaste arterna i våran del av världen och växer i skog på mer öppna platser. De trivs på torr och näringsfattig mark (hed). Blåbär och lingon tillhör också ljungfamiljen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ljung https://www.plantagen.se/ljung-tips-och-rad-till-hostens-plantering.html

  Den här bladlaven har jag ofta undrat vad det är för något. Skrynkellav är plattare än blåslav, den växer på lövträd och även på sten. Det måste varit en riktig stor hägg (såg mörka små bär sitta kvar högt upp i trädet) jag såg den här på. Skrynkellav störs inte så mycket av luftföroreningar och den är vanligt förekommande i hela landet. Om man tittar närmare ser man att laven är skrynklig. Det är egentligen åsar där vegetativ förökning sker (asexuell), vilket också sker på kanterna. Sällan det finns apothecier (skålformade enheter för sexuell förökning).   https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Skrynkellav https://artfakta.se/artbestamning/taxon/parmelia%20sulcata-229495

  Hittade den här tickan på trädet bredvid kantöra (bloggat om tidigare). Kuddticka är en resupinat svamp, det vill säga att den växer fast utmed trädstammen och inte bildar hattar. Eftersom det är en ticka så har den porer som syns på den ena bilden, 5-7 porer/mm. Kuddticka gillar främst döda träd av vide och hassel. Det känns som att det är mycket vide och al på den här platsen vid Umeälven. Så gissar på gråvide eller sälg.   Fungi of Temperate Europe https://artfakta.se/artbestamning/taxon/fomitiporia%20punctata-5444

  Hittade dessa i aspskogen där jag fann aspticka (nära Umeälven och Backens kyrka). Det är tydligen en vanlig art och finns främst på björk, ek, bok och hassel. Men denna måste varit på en död högstubbe av asp.   Fungi of Temperate Europe https://artfakta.se/artbestamning/taxon/stereum%20rugosum-6059

  Rosengeranium fann s på flera ställen hos min mor. Enligt en studie av SLU i Alnarp var framförallt den här pelargonen bra mot stressrelaterad ohälsa.   Rosengeranium kallas även för doktor Westerlunds blomma. Passar ju bra när man är ihop med en Westerlund. Ursprungligen kommer den från Sydafrika och tillhör familjen näveväxter. Bladen är aromatiska och man kan använda dem till exempel till sockerkaka.   Den blommar juni till oktober och får rosa blommor i en blomställning.  https://www.slu.se/ew-nyheter/2021/9/dofters-paverkan/ https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Rosengeranium

  En hattbildande skinnsvamp igen som jag hittade inte så långt från algröppa, nära Umeälven. Denna svamp växer på lövträd och buskar, men föredrar videväxter och hasslar. Tror att värdträdet är en videväxt, kanske gråvide. Kantöra är också en vitrötare.   Fungi of Temperate Europe https://artfakta.se/artbestamning/taxon/hymenochaetopsis-tabacina-253822

  Det står att den här vaddkaktusen bildar vax som skydd mot sol och förlust av vatten. Vaxet gör att kaktusen får en blå färg. De har också gulvita areoler och taggar.  Tycker dock att taggarna är mer gula och att växten är grön istället för blå. Men får den växa och utsättas för mer solljus blir den nog blåare.   Den heter nog vit vaddkaktus eftersom den kan få vitaktiga trattliknande blommor.  På vintern räcker det med att vattna en gång i månaden och den mår bra av 3-8 grader celsius. För mer skötselråd se Wikipedia. 

  På min vandring förra söndagen, hittade jag några äldre björkar längs gång och cykelvägen mellan Backenkyrkan och Älvtået nära Umeälven.   Den här björken var full av dessa slingertickor. De är perenna och har stora mest labyrintiska porer (1-3 porer/mm) och hårig ovansida oftast färgad grön av alg. De är vitrötare och har lövträd som värd, företrädelsevis björk.  Fungi of Temperate Europe https://en.m.wikipedia.org/wiki/Cerrena_unicolor