Jonas artar sig

  På väg uppför Hässningberget den tjugonde november med mina tre barnen, hittade jag kråkbär. Kråkbär kan tydligen finnas långt in på hösten (och vintern).  Arten är indelade i sydkråkbär ( Empetrum nigrum subsp. nigrum ) och nordkråkbär ( Empetrum nigrum subsp. hemaphroditum). Sydkråkbär har enkönade blommor med antingen tre ståndare eller en pistill på blommorna. Bladen som är barrlika, är smala och parallellsidiga. Hos nordkråkbär är blommorna tvåkönade (har både ståndare och pistill) och bladen elliptiska. Men sydkråkbär kan också ibland ha tvåkönade blommor och nordkråkbär enkönade blommor. Detta gör det svårt att skilja dom åt, men att sydkråkbär finns upp till norrlandsgränsen och nordkråkbär mest i Norrland.  Mina exemplar är troligtvis nordkråkbär. Skulle ha lyft på bären för att där under finna tre ståndare som tydligen ska sitta kvar på bäret. Men som sagt nordkråkbär kan tydligen också vara enkönade. Vissa hävdar att det bör vara två arter, eftersom nordkråkb...

  På alla hjärtans dag köpte jag hem denna vippa. Brudslöja har vanligtvis vita blommor. Så den här sorten måste med andra ord, kultiverats till att få rosa blommor. Brudslöja är en nejlikväxt och kommer ursprungligen från Centraleuropa. Veckans fundering: Naturen genomsyrar våra liv. Det vi äter, trämöbler, gardiner, kläder, tändstickor, fossila bränslen och njutbara blommor. Vi tar det för givet. Skulle vi ta det för givet om vi levde i direkt kontakt med ekosystemet där de kommer ifrån. Jag tror inte det. Källa: Brudslöja - Virtuella floran (webbarkiv)

Igår kväll kunde jag ringa in den här arten. Fick ovärderlig hjälp av svampkunniga på Facebook. Har ju förut helt felaktigt trott att det var nejlikbrosking ( Marasmius oreades ), vilket jag nämner i videon. Men den här har ganska tjocka vaxliknande lameller, vilket är typiskt för laxskivlingar ( Laccaria sp .). Sen när jag hade ringat in svampen till rätt släkte, var den svår att skilja från laxskivling ( Laccaria laccata ). Men den hade violetta toner på lamellerna och ska ha det på basen av foten. Dessa är dock lite äldre exemplar, så det kan vara det som gör att det är svårt att se de violetta tonerna på basen (se bilder).   Men man kommer långt med att veta miljön kring svampen. Jag vet ju att det är sand i marken kring Glädjens gränd (där vi bodde fram till mitten av oktober 2022). När inlandsisen smälte av för cirka tiotusen år sedan bildades det en isfjord med sand på platsen. Tvåfärgad laxskivling växer nämligen i sandiga barrskogar eller planteringar. Där bildar tvåfärgad...

 Den sjuttonde oktober såg jag och dottern dessa i Mindre skogen .  Trodde det var zonticka ( Trametes ochracea ), men det var släktingen björkmussling. Skillnaden är att Björkmussling har lammer och zonticka porer på undersidan. De flesta fynd på artportalen är inte i sånt här fint skick. Veckans fundering: Tickor och skivlingar kan alltså vara i sånt här nära släktskap. Undrar varför utseendet (fenotypen) på undersidan har ändrat sig så mycket när dom genetiskt borde vara väldigt lika. Källor: Fungi of Temperate Europe  Björkmussling - Artfakta Vilken svamp? - Facebook 230205

   Den elfte oktober hittade jag och dottern dessa gula skålsvampar. De var på samma låga som grönskålarna ( Chlorociboria aeruginascens ) jag bloggade om vecka 9. Till skillnad från det vetenskapliga namnet i rubriken, så är namnet på citronskål i boken (Fungi of Temperate Europe) istället  Calycina citrina . Citronskål är en sporsäcksvamp och skjuter ut sporerna från mikroskopiska sporsäckar i själva skålen (apotheciet). Lavarnas fruktkroppar är också ofta formade som skålar och är liksom citronskål sporsäcksvampar.   Jag fann svamparna i den artrika lövskogen vid Umeälven nedanför Grisbacka. Där finns många döda träd och det är där  jag har hittat många arter. Jag såg ju också den rödlistade mindre hackspetten ( Drypbates minor ) där i somras. Så därför namnger jag den skogen från och med idag till Mindre skogen . Veckans fundering: Vad är syftet med att bilda så vackra skålar? Det är iallafall inte för att locka till sig pollinerare. Källor: Citronskål ...

Hättemossor ( Orthotrichum sp. ) är inget enkelt släkte att arta sig i. Det finns många arter som liknar varandra. Men jag känner mig hyfsad säker nu efter att suttit ett bra tag med en nyckel på artfakta. Med nyckel menas att man med hjälp av två val (eller flera) för varje steg till slut kommer fram till rätt art. Kännetecken som hjälpte mig i det här fallet var att bladformen var avlångt spetsig, att yttre tandkransen (peristomet) till sporkapseln hade 8 tillbakaböjda tänder och att jag tyckte mig skymta en ytlig klyvöppning på en sporkapsel (använde sonens mikroskop).  Trädhättemossa är en vanlig art och trivs på träd där den bildar små kuddar. Den här hittade jag på en asplåga (troligtvis) när jag på juldagen var i Aspskogen nära Umeälven. Det var minus 16 grader.  På bilderna ovan ser man i tur och ordning: två närbilder på två sporkapslar med mössor, en bild där jag tagit av en av mössorna, en bild med två gamla sporkapslar som är öppna (släppt sporer) och som har tand...

  Tanken var att jag skulle hitta en art i helgen, men jag har brutit vänster fotled (fibula). Detta hände i fredags när jag gladeligen sprang till arbetet och lyssnade på Naturmorgon. Var ju väldigt isigt och lurigt, eftersom det hade kommit is ovanför gruset. Vid en liten sväng vred jag foten  när jag ramlade, det knakade till. Hade i förväg tänkt att inget jätteallvarligt borde hända om jag nu skulle ramla. Jag hade inga dubbar (!). Så kan man ju tänka och sedan vara sjukskriven i några veckor.  Men som tur har jag några arter sparade, de här röksvamparna hittade jag i den lilla lövskogen vid Umeälven den andra september 2022. De ska tydligen gå att äta. Men då ska det vara unga och färskare exemplar med vitt kött. De här svamparna har däremot bildat sporer och det är det som kommer ut som rök när man vidrör dem. De här basidesvamparna har alltså bildat sporer i själva svampen, istället för under en hatt eller under ett resupinat (svamp utan hatt som växer utmed en gre...